ElephantTaxiDriverJulietta

De var en grabb på dagis idag. Typ 4 år gammal, iklädd kjol rosa t-skirt med matchande strumpor. Han älskar att bygga rymdskepp av lego, leka frisör och simma på golvet med feta simglasögon och leta fisk. Han behöver aldrig underhållas har världens kreativitet och verkar vara så säker på sig själv om man kan uttala sig så om ett litet barn. Så härligt att se efter alla dagis jag vart på där tjejerna redan lärt sig "snacka skit" och pekar "titta han leker med tjej leksaker!". Tänkte att föräldrarna måste ju vara hippies, för bra för att vara sant lixom men de var ett vanligt päron till farsa som kom o hämta. Han pratade med kidden på ett lekfullt men oxå moget sätt. Intressant med hur man uppfostras in i könsroller. Tycker det är ballt av föräldrarna till "Pop" som inte vill berätta för omvärlden om det är en flicka eller pojke utan väntar tills ungen en dag själv kommer att avslöja de. För att iaf försöka få omvärlden att behandla honom/henne som inget annat än ett barn. Kulit.

Jag älskar Marias blåa fula soffa där alla jämt hänger och garvar. Jag tycker om våra diskussioner, musik och alla titt på youtube klipp. Jag gillar att känna mig ung, trashig och dissig till att "leva rätt". Jag är förtjust i mina egensinniga knäppa tankar och att det känns som att tiden inte går just nu. Jag lever på mina drömmar o bygger upp min romantiska vardag. Jag har blivit bra på att laga mat, passa tider och få saker gjorda. Vilket jag trodde jag var ett omöjligt fall. Nu får jag alltså vara hur trasig jag vill för jag gör ändå rätt.

Läser en konsttidning och är inspirerad. Några coola typer:

Jacob Dahlgren gillar upprepning, gör abstrakta verk av gamalt skräp, kaffe koppar och dylikt. Har gjort sig själv till ett levande konstverk då han i 7 års tid satt på sig en ny randig tröja varje dag. Vill involvera åskådarna så satte upp hundratals darttavlor på en vägg där folk fick kasta röda och gröna pilar på.

Chris Larson har gjort ett hus på in och utsidan täckt av is över möblerna och allt i svinkalla Minnesota. Så fint. Kolla in Deep North.

Jag bor en vecka i Hannas lilla underbara amelie konstnärliga lägenhet i Telefonplan då Marias Jackan äntligen har kommit o dom vill leka själva ett tag. Igår lagade vi mat,drack rött,lyssnade på hoffmaestro och tittade i kartboken. Sen drog vi ut till Skål/Storm/Stopp/Snopp eller vad de nu heter glömde bort hela tiden. Där dansade Söder bor med glajjor utan glas och randiga tröjor. Jag o Hanna flummade med och skrek över glädjen av lågkonjukturen då folk inte har råd att bry sig lika mycket mer. Försökte ranglande ragga på ett x antal snubbar men misslyckades totalt o jag förstår dom mycket väl hehe :) Vi drog vidare med Hannas kompis Jocke i luren som packad som ett svin försökte hitta oss men när han inte ens visste var nk huset var gav vi otrevligt upp. Ville hitta en liten pub men inget är ju öppet till 5. Vi diskuterade med en massa folk på stan om hur mycke de suger att Sverige ska vara enda landet i världen typ där man inte kan gå på krogen. Skulle ge upp o dra till mackan men hittade ett litet fjortisställe med elektro musik. Vi dansade som galningar o ögonen trillade ut på alla brats. En snubbe sprang efter Hanna med sin mobil o visade upp bilder när han reparerar ett flygplan. Anfådda drog vi in på älskade donken. Köpte en vitlöks och en cheddar sås som vi avgudade. När en brunstig kille kom och fräckt kastade iväg vitlökssåsen när Hanna frenetiskt satt och slickade ur den så kastade hon en hel ketchup burk på hans tröja. Han blev minst sagt förvånad o satt bara kvar o bad om en servett från sin kompis. Hanna fick dåligt samvete o sa förlåt men jag var surig o tyckte bara hon gjorde bra när han kommer dit o ska vara kaxig o tro att han äger. Jag betedde mig lite som en pissed off feminist med 3 dagars skäggstubb och det var ganska kul. Sen tog vi oss hem på den älskade fylle tuben där nån ner knarkad brud i jätte ful jogging dräckt och rygga satt och sov roligt. Vi somnade till politiska diskussioner. Vad dom handlade om är oklart för oss båda men vi kom fram till att Obama är bäst.

Vaknade av att något ljus sken in genom gardinerna.. Vi hade inte blivit frälsta de var solen!!! Inget skämt. Ignorerade vår bakfylla, drog ut på en lång promenad. Fotade och en sväng förbi en ny coolt designad kyrka där en kör sjöng så vi stannade på en låt o blev väl skonade för vårt fula språk och vidriga levnadssätt. Köpte mat och julmust och gick hem genom alla fina gator med 50tals hus och rosrabatter. Nu sitter jag här lyssnar på fina Lykke Li, funderar över kvällen och Hanna är på museeum med sin nya karl.

Peace.

Jag är i en sån skumm tid i mitt liv. Jag har precis kommit hem från en galen, underbar otroligt utvecklande resa till inget alls av det jag förväntade mig. Jag vet inte vad jag förväntade mig heller men jag bubblade av energi och nya synvinklar och kände att nu ska jag ta Sverige med storm. Men det blev inte riktigt så. Det var som om jag trillade tillbaka efter ett tag o blev förvirrad o när jag nu måste vänta med plugg till hösten så är jag ännu mer snurrig i bollen. Jaha.. Vad ska jag göra nu? Och sen kommer ändå glädjeruset... Jag kan göra precis vad jag vill i princip! Jag betalar ingen hyra just nu o kan bara jobba o spara pengar o sen flytta tex till London som jag är sugen på o dras in i nya äventyr vad livet ändå är härligt. Jag vill bara dras med. Jag märker att jag verkligen är i ett stadie då jag mest bara analyserar o tänker över. Jag orkar inte diskutera på samma sätt som förr, "föra över mina åsikter på andra", argumentera. Jag dömmer inte jag bara lär mig o funderar på vad som är viktigt och inte. Det är väl det som kallas att hitta sig själv. Och jag älskar det på samma sätt som det är otroligt förvirrande. Jag brukar ofta tänka att alla människor runtomkring mig, vänner, på jobbet, på gatan utanför - lever sina år nu på jorden. Men om bara hundra år ungefär är vi historia. Så därför behöver man inte vara rädd för nånting! Man kan göra vad som helst, följa sina drömmar, ta risker, go with the flow. Som det stod på en vägg hos en fotograf vi var hos i Brisbane "Go confidently through life in the direction of your dreams".

Jag var så van att träffa så mycket nya människor hela tiden när jag reste. Hela tiden omgiven av nyfikna, fascinerande, coola, glada, skumma typer. Här i Sverige får man knappt nån att prata med på krogen. Mitt sociala liv är verkligen tomt. Jag har inte ett ställe som riktigt känns som mitt hem. Jag har lite vick på olika dagisar men inget fast jobb. Jag är snart pank och får lön först i slutet av dec. Jag hade ju sett fram emot att ha en trygg tillvaro när jag lämnade backpacker väskan bakom mig, men det blev inte riktigt så som sagt. Nu får jag jobba från här, spara pengar och snart kommer jag oxå kunna bygga upp allt de där som jag vill ha... Hellre såhär en fast i nått jag inte trivs med måste jag ändå säga. Jag har all frihet i världen.

Nu. NU ska jag komma ihåg att alltid bära med mig allt jag lärt mig och upplevt under mitt galna år på andra sidan jorden. Nu, NU ska jag aldrig aldrig glömma utan istället efterleva och bli den bästa Julia ni kan tänka er...

Det blir så lätt att falla tillbaka i gamalt tråkigt mönster. Att tro att man inte har några möjligheter och att allt är så jobbigt. Hallå jag har världens framtid jihaa!! Det bara slog mig att gud vad jag kan vara lycklig om jag har lust. Haha. Kanske var det boken jag fick av mamma om Livets sju andliga lagar eller besöket här på åland eller efter att tittat in min couchsurfing sida igen och läst mina uuuuuuunderbara Perth vänners profiler! Hur fan kunde jag glömma?

Så här lever mina favorit aussies livet:

Say yes to more.
Tar det som de kommer, tar inget särskillt alvarligt varken sig själva eller livet utan har istället en skön komentar om situationen i bakfickan.
Gav mig "give-me-five" när jag hade sagt upp mig från jobbet och firade med goon.
Börjar morgonen med att "sjunga opera".
Ser möjligheter i allt. Allt allt allt.

Jag ska tillbaka till aussie helt klart. Nu när jag fått smälta allt o inser hur jag i onödan oroade mig så mycke o kanske inte tog tillräckligt vara på allt som hände mig då jag var lite för inlåst i mina gamla "regler" o skit. Men jag klarade mitt mission, jag har fått en ny syn på livet! Oj vad enkelt de var...