Helst vill jag bara köpa chips för alla mina pengar och klippa sönder mina kläder.
Jag är så trött på gulliga saker.
Snuttigull namn på allt, "ååååå vad söööööt" säger Julia om allt på bildlektionerna.
Gull gull plutt mys.
Å jag är så snäll mot allt och alla jag vill rädda hela världen och vi ska ha det så mysigt!
Julia är glad och fnittrig och tar antingen allt oseriöst eller alldeles för seriöst.
"Nej nej nej jag vill inte se ut som alla andra, jag vill inte ta likadana foton som alla andra och rita likadana bilder som alla andra!" "Jag vill vara speciell." Shit. Jag krånglar till precis allt heeeela tiden och har ångest över skit saker. Jag vägrar fatta att det är det enkla som gör det bra oftast. Allt blir skit för att jag försöker för mycket hela jävla tiden. Och sen när det inte går min väg så sätter jag mig ner och surar och ska inte göra ett skit. Helst vill jag bara köpa chips för alla mina pengar, vara uppe hela natten och sitta och klippa sönder alla mina kläder och sen inte gå till jobbet nästa dag. Bara för att vara martyrisk och protestera mot allt.
Jag tänker hela tiden att allt jag gör måste vara såååå meningsfullt. Det måste skrivas en bok om mig efter min död. Om mitt häftiga liv och blabläääääbalababnasn. Jag kan inte leva upp till mina egna krav och tur är väl de.
Jag hatar att det känns som att jag utvecklas så jävla sakta. Som att allt flera av mina kompisar förstod för läääänge sen kommer jag underfund med nu.
Men okej så här är det.
Jag sitter inte fast och allt är inte skit. Men jag behöver ett utbrott nu och skriva ner allt för att komma ur mitt egna lilla fack där jag placerat mig själv där jag inte har någon som helst lust att vara mer. Fy faaaaaaaaan vad allt ska bli enkelt nu!!!!!!! Jag är så trött på min hjärna. Vill någon byta en stund så jag får softa lite.
Okej nu känns det bättre.
Snart är det sommar och år 2007 finns inte mer och kommer aldrig komma tillbaka! Det är det jobbigaste året jag någonsin varit med om, men säkert ett av dom mest positiva oxå som gjort att jag kommit fram till allt jag kommit fram till.
Halleluja.
Jag tror jag ska ta en cigg nu. En ciggarett som är så faaaaarligt! Jag gör det bara för att känna mig filmisk och cool såklart. Fattar ni väl. Hejdå.
Snuttigull namn på allt, "ååååå vad söööööt" säger Julia om allt på bildlektionerna.
Gull gull plutt mys.
Å jag är så snäll mot allt och alla jag vill rädda hela världen och vi ska ha det så mysigt!
Julia är glad och fnittrig och tar antingen allt oseriöst eller alldeles för seriöst.
"Nej nej nej jag vill inte se ut som alla andra, jag vill inte ta likadana foton som alla andra och rita likadana bilder som alla andra!" "Jag vill vara speciell." Shit. Jag krånglar till precis allt heeeela tiden och har ångest över skit saker. Jag vägrar fatta att det är det enkla som gör det bra oftast. Allt blir skit för att jag försöker för mycket hela jävla tiden. Och sen när det inte går min väg så sätter jag mig ner och surar och ska inte göra ett skit. Helst vill jag bara köpa chips för alla mina pengar, vara uppe hela natten och sitta och klippa sönder alla mina kläder och sen inte gå till jobbet nästa dag. Bara för att vara martyrisk och protestera mot allt.
Jag tänker hela tiden att allt jag gör måste vara såååå meningsfullt. Det måste skrivas en bok om mig efter min död. Om mitt häftiga liv och blabläääääbalababnasn. Jag kan inte leva upp till mina egna krav och tur är väl de.
Jag hatar att det känns som att jag utvecklas så jävla sakta. Som att allt flera av mina kompisar förstod för läääänge sen kommer jag underfund med nu.
Men okej så här är det.
Jag sitter inte fast och allt är inte skit. Men jag behöver ett utbrott nu och skriva ner allt för att komma ur mitt egna lilla fack där jag placerat mig själv där jag inte har någon som helst lust att vara mer. Fy faaaaaaaaan vad allt ska bli enkelt nu!!!!!!! Jag är så trött på min hjärna. Vill någon byta en stund så jag får softa lite.
Okej nu känns det bättre.
Snart är det sommar och år 2007 finns inte mer och kommer aldrig komma tillbaka! Det är det jobbigaste året jag någonsin varit med om, men säkert ett av dom mest positiva oxå som gjort att jag kommit fram till allt jag kommit fram till.
Halleluja.
Jag tror jag ska ta en cigg nu. En ciggarett som är så faaaaarligt! Jag gör det bara för att känna mig filmisk och cool såklart. Fattar ni väl. Hejdå.
Mannen med den vita hatten har emo lugg.
Igår var jag med mina två stockholms kussar och Majcus (skånska!) på mamas och tapas och åt en massa smaskigt. Min favorit var den friterade osten! Vi drack rött och försökte snacka spanska. Vi drog vidare till flumm Valdis polare (Valdemar är den som är flumm inte polaren!) som hade världens största snyggaste brun-oranga lampa från 70-talet med sånna där trådar som hänger i kanten (hittar inga ord) lyssnade på slagsmålsklubben och snackade med en finne från Helsingfors. Myrna fick ett mess av Mathias som satt brevid att bussen skulle gå utanför om 5 minuter så vi smet. Drack folköl, hetts åt godis och sjöng Jumper låtar i väntan på bussen. Hamnade på nått häftigt ställe (vi fick bara komma in om Mathias var gängets pappa sa vakten) där det kändes som att man satt i en viggvam nere i källaren och man kunde beställa in en fet brinnande vulkan som man skulle sörpla med sugrör från kanterna. Tydligen hade spralliga överlyckliga super glad Dan (de går inte riktigt att försklara den snubbens smile..) köpt en sådan för 200 riksdaler förra gången dom varit där och bjudit laget runt. Vi drack vitt och snackade om syskon relationer som vanligt och min utsatta plats i familjen som vi på något konstigt sätt alltid kommer in på och vi alla blev rörda på olika sätt. Klockan blev ett men vi ville vara uppe till minst fem så vi drog till haket brevid den skrattande ankan. Snyggt inrett, lätt att komma in på och billig öl men aldrig något folk. Konstigt tyckte vi. Men vi var ändå bara intresserade av varandra och fortsatte våra super intressanta diskussioner. Mathias sa plötsligt "vad tror ni om gud" och där öppnade han något som fortsatte i timtal tills vi började ifrågasätta varandras existens och allt blev lite läskigt. Vi avslutade kvällen och det var så skönt att ha nära hem. I tunnelbanan var det som vanligt en massa skummt roligt folk som jag garvade åt och somnade sen efter ett telefon samtal med stoff som ska bli roligt att få återberättad för sig idag.
Igår började dagen med massa ångest över mina mil långa listor över saker som MÅSTE göras, köpas, fixas och jag har knappt någon tid när jag jobbar och pendlar alla vardagar. Så att kvällen blev grym var otroligt uppskattat från min sida! Ni är härliga gott folk!
Min kamera är borta och det känns jobbigare för varje dag. Om någon har en billig hyffsat bra digital kamera för en inte alls för stor penning så säg till! Jag ska fortsätta leta som en skållad gnu.
Om man skulle lägga ett tio tal nyfödda bebisar i ett rum isolerad från omvärlden men med matning via rör och andra livsnödvändigheter skulle dom då utveckla ett eget språk? - Majcus, filosof med en stel släckt och galen familj.
Igår började dagen med massa ångest över mina mil långa listor över saker som MÅSTE göras, köpas, fixas och jag har knappt någon tid när jag jobbar och pendlar alla vardagar. Så att kvällen blev grym var otroligt uppskattat från min sida! Ni är härliga gott folk!
Min kamera är borta och det känns jobbigare för varje dag. Om någon har en billig hyffsat bra digital kamera för en inte alls för stor penning så säg till! Jag ska fortsätta leta som en skållad gnu.
Om man skulle lägga ett tio tal nyfödda bebisar i ett rum isolerad från omvärlden men med matning via rör och andra livsnödvändigheter skulle dom då utveckla ett eget språk? - Majcus, filosof med en stel släckt och galen familj.
Tony - my finger friend.
Hej jag lever fortfarande!
Jag bor på "öfre östermalm" och är jävligt cool numera..
Jobbar på dagis, pendlar varje mörka gråa trista bajs morgon, och sen efter den goda mannagryns gröten och alla kramar från barnen känner jag mig någolunda levande igen.
Behöver väl inte dra allt snack om hur mycket jag längtar efter solen och våren, de gör ju alla stackars satar i detta mörka vinter ide. Tänker bosätta mig någon annanstans till nästa depp period. Här kan man ju bara inte leva. (Jag försöker vara positiv men det är svårt kl 05.30 på morgonen när de är svart och alla människor går likt robotar mellan tunnelbanorna och det enda som hörs är alla hundratals fotsteg. Känns alltid som att jag är med i en skräckfilm. Att ingen skrivit ett sånt manus! Har inte ens laddat min ipod med mysig musik än.)
Men jag lever, jag tjänar snart pengar, jag har ett mysigt rum och jag har nära till mina danslektioner.
Fortsätt läsa min blogg, såfort min dator hamnar på plats (sitter på bibblan nu) så ska ni få gräva i min flummiga hjärna igen. Skriv gärna en kommentar ni som läser skulle vara intressant o veta vilka det är!
Massa kärlek till min syster som är jag i annan version och min personliga psykolog. <3
Massa kärlek till Maria som får mig att känna mig så uppskattad och bjuder hej villt på dyra middagar! <3
Massa kärlek till gulliga Lina, hennes födelsedags party (Emelies oxå!) och hennes sköna fyllestil. <3
Massa kärlek till Stoff som är matförgiftad av en räkmacka och skulle behöva mig,bamsen knoffe som mest nu! <3
Massa kärlek till mamma som var här alldeles för kort tid och som jag behöver just nu! <3
Massa kärlek till Tony som alltid finns där och ger mig order... haha ;P
Jag bor på "öfre östermalm" och är jävligt cool numera..
Jobbar på dagis, pendlar varje mörka gråa trista bajs morgon, och sen efter den goda mannagryns gröten och alla kramar från barnen känner jag mig någolunda levande igen.
Behöver väl inte dra allt snack om hur mycket jag längtar efter solen och våren, de gör ju alla stackars satar i detta mörka vinter ide. Tänker bosätta mig någon annanstans till nästa depp period. Här kan man ju bara inte leva. (Jag försöker vara positiv men det är svårt kl 05.30 på morgonen när de är svart och alla människor går likt robotar mellan tunnelbanorna och det enda som hörs är alla hundratals fotsteg. Känns alltid som att jag är med i en skräckfilm. Att ingen skrivit ett sånt manus! Har inte ens laddat min ipod med mysig musik än.)
Men jag lever, jag tjänar snart pengar, jag har ett mysigt rum och jag har nära till mina danslektioner.
Fortsätt läsa min blogg, såfort min dator hamnar på plats (sitter på bibblan nu) så ska ni få gräva i min flummiga hjärna igen. Skriv gärna en kommentar ni som läser skulle vara intressant o veta vilka det är!
Massa kärlek till min syster som är jag i annan version och min personliga psykolog. <3
Massa kärlek till Maria som får mig att känna mig så uppskattad och bjuder hej villt på dyra middagar! <3
Massa kärlek till gulliga Lina, hennes födelsedags party (Emelies oxå!) och hennes sköna fyllestil. <3
Massa kärlek till Stoff som är matförgiftad av en räkmacka och skulle behöva mig,bamsen knoffe som mest nu! <3
Massa kärlek till mamma som var här alldeles för kort tid och som jag behöver just nu! <3
Massa kärlek till Tony som alltid finns där och ger mig order... haha ;P
