ElephantTaxiDriverJulietta

Jag älskar människor. Jag bryr mig verkligen och fashineras av folks tankar, ideer och sätt att vara. Jag kan "oroa" mig bara för att en tjej på jobbet har en jobbig svärmor hemma hos henne som vill skaffa en chivaova och inte hon. Jag vill att alla ska vara glada, lyckliga och tillfreds. Jag har insett att det är en väldigt fin kvalite hos mig. Hur mycke jag än kan babbla om mitt egna och fälla ogenomtänkta lite bittska komentarer bara för kul (människor måste ju vara lite starka, är dom inte de så kan jag hjälpa med en fräckis hahah) så finns det inget som tillfredställer mig mer än att få se folks hem och bjudas in i deras tankar. Jag borde alltså jobba med människor. Kreativt. Skapa nått ihop. Tänk att blicken förändras med åren. Att man kan se på gamla kort att jag inte var lika vis och mogen då. Det är coolt. Tog precis en fika med Myggisch och diskussionen var just om att hitta sig själv. Fast de är väl en evighetsprosess. Annars skulle det vara bra tråkigt.