ElephantTaxiDriverJulietta

Det är väldigt förvirrande att resa. För mig iaf. När jag läser gamla blogg inlägg o tittar på min konst, foton, skisser så känner jag mig som en alkoholiserad slacker här borta. Jag dansade lixom nästan 4 ggr i veckan i Svea o blev de fest typ två helger i rad så fick jag as dåligt samvete o kände mig sunkig. Shit vad jag gick in för dansen. De var underbart. (o en jäääävla massa prestations ångest.)
Men samtidigt så ville jag de här på något sätt. Jag ville att de skulle kännas kravlöst o bara köra på för ett tag. När jag ritar o fotar som bäst så är jag ofta deppig och mycket uttråkad. O här är jag bara glad o ligger gärna inne i sängen en hel ledig dag med Maria o har tävlingar vem som kan göra fulast miner istället för att typ åka till stranden. För det händer så mycket att jag bara måste ligga o vara äcklig ibland.  Nu är de miljö upplevelser, männsikor, konversation och ett nytt språk som tar upp min tid o tankar. Jag har inte ens gått till museet i Brissi som är gratis! O idag skippade jag jobbet för att vi gick hem från en fest kl 7 imorse under soluppgång högst upp i West end med världens finaste utsikt. O nu hyttar väl mamma med pekfigret åt mig men hallå jag har valt att få leva såhär ett tag som Lars Winnerbäck sjunger. Alltså jag ska söka massa jobb på min nästa lediga dag o jag o Maria börjar kolla upp nästa resmål nu o ska smida planer så jag lovar jag är på g. Men jag har 4 bilringar på magen när jag sitter och jag o Maria använder samma tandborste. De är lixom så jävla skönt på nått sätt. Exakt idag just nu. Jiha.



De är en 40+tals hatt vi fått av Nick.