Give up yourself unto the moment. The time is now.
Med vissa känns det som att jag är "för djup" där allting bara ska skämtas om hela tiden och jag får aldrig vara seriös. Men samtidigt så trivs jag så bra där, känner mig avslappnad och har roligt.
Med vissa andra så finns de så lika intressen och vi sitter jämt och diskuterar och filosoferar och jag känner mig hemma. Men där kan jag ofta känna att jag måste vara på ett speciellt sätt och att allt jag säger och gör blir så analyserat och petat på. Fast jag vill helst vara där men det känns inte som förut länge. Jag känner mig inte lika önskad och välkommen. Och det känns som att jag måste ta på mig allt dåligt samvete för gamalt groll och måste "kämpa" mig tillbaka. Det känns inte som att något kan bli som förr.
Jag är förvirrad och ganska ensam innerst inne.
Hoppas hela tiden på framtiden och lever inte alls i nuet.
Jag är inte olycklig eller deprimerad, jag är irriterad och sitter fast.
Telefonen ringer aldrig, men jag är inte martyrisk.
Jag behöver lämna hålan och helst landet.
Egentligen vet jag ungefär vad jag vill.
Men det är som att ha ett ord på tungan och veta precis vilket det är men inte få ut det.
Jag vet vilken känsla och miljö jag letar efter men inte hur jag ska hitta dit.
Allt jag skriver blir flummigt, jag kan inte få ihop något.
Hoppas på vår snart.
det har blivit som det har blivit ifrån så många olika ställen och på så många olika sätt som helst så det har inte bara med att en sak eller ett bråk att göra. Det har ganska mkt med att det är en början på ett nytt liv fått börja leva och det har vart hårt att fixa en början eller en rutin på det så alla har vart lite off. Det har ju inte riktigt vart meningen att göra någon ledsen eller besviken på nått sätt! Man måste tänka på det från fler vinklar, annars blir man tokig på att analysera hur det har blivit idag. Alla försöker så gott dom kan men man blir lätt utbränd på det nya vuxen livet vi fått börja nu. Blä... iaf Du ska veeta att du inte är själv om att det är jobbigt så skrik bara till så snackar vi om du behöver prata ut.kram
flummigt är det enda jag förstår mig på.
ingen är platt, alla är lökar, med flera lager som går att skala av. alla har flera delar, olika sidor. för vissa tar det bara ett tag att visa dem... /sis
